Artiklar om människor som brutit nacken


Mathias bröt nacken och trodde att livet var slut

Mathias

Mathias var en lovande idrottsman med stora planer för framtiden. Men allt tog slut då olyckan inträffade. I början kände han bara ilska och sorg och funderade på om han över huvud taget ville leva.

Men Mathias beslöt sig för att kämpa.

En sekund. Så kort tid tog det när Mathias Johanssons liv totalförvandlades under en judomatch i Reykjavik för 24 år sedan. Olyckan, som skedde i under en tävling med judolandslaget i Nordiska Mästerskapen, kom att dela upp hans liv i ett före och ett efter.

Mathias var framgångsrik, ansågs lovande och siktade på medalj för att sedan kunna ta sig vidare till junior-VM och OS.

Men mitt i ett kast förändrades allt. Han tappade balansen och föll handlöst med huvudet före i mattan – och fick motståndaren över sig.

—Allt som jag hade planerat och ville göra försvann i det ögonblicket. Plötsligt visste jag ingenting om framtiden längre, berättar Mathias, 42 år i dag, vid köksbordet hemma i Göteborg.

—Nacken gick av vid den femte nackkotan. Jag förstod ju att något allvarligt hade hänt och jag skrek att ingen fick röra mig, det var det enda jag visste om ryggmärgsskador. Jag kunde inte röra mig och plötsligt kunde jag inte heller andas under några sekunder. Då vällde paniken fram och ett kraftigt illamående sköljde över mig, berättar han.
17 juli 2017
Läsa hela artikeln


Frida har ALS: Jag kommer aldrig att få se mina barn växa upp
Frida

I generationer har den obotliga och dödliga nervsjukdomen ALS drabbat 26-åriga Fridas släkt. Hennes mormor, mor, morbror och två kusiner har alla tynat bort.

Nu har hon själv drabbats och riskerar att aldrig få se sina två döttrar växa upp.
Frida Ekberg var nio år gammal när hennes mor dog.

Precis som alla ALS-patienter blev modern successivt allt sämre. Nervcellerna som styr kroppens muskler angrips och kroppsdel efter kroppsdel försvagas. Talet försvinner. Till sist når förlamningen andningsmuskulaturen. Då är livet snart slut. I Fridas mammas fall tog sjukdomsförloppet ett par år. Vanligtvis lever patienter mellan två och fyra år efter de första symtomen.

—Att ALS drabbar så många i vår släkt är något som plågat mig i hela mitt liv, ända sedan jag var 12, 13 år och började fundera. Man har ju alltid undrat, kommer jag att bli sjuk? När blir jag sjuk? För när någon av oss dött så undrar vi vem som står näst på tur, säger Frida.

ALS, eller amyotrofisk lateralskleros som det egentligen heter, drabbar runt 220 svenskar varje år. Mellan fem och tio procent har en ärftlig form och Fridas släkt är en av ytterst få i Sverige som i generation efter generation drabbats av det som ibland brukar kallas Djävulens sjukdom. Bland de som har dött i ALS i unga år finns Fridas två kusiner, mormor, mor och morbror. Ingen generation i släkten skonas.

—När mina vänner har pratat om framtiden och drömmar så har jag alltid tänkt att det inte gäller mig. Jag har nog alltid varit inställd på att jag också kommer att bli sjuk.
13 juli 2016
Läsa hela artikeln


Ebba föddes utan armar

Ebba föddes utan armar

Ebba gillar att rida, teckna, kolla på kläder och umgås med sina kompisar. Som vilken 14-årig tjej som helst. Men hon föddes utan armar. – Jag blir jättearg när jag inte klarar det jag vill – sedan gör jag det bara, säger Ebba.

Ebba Ejlertsson möts av igenkännande leenden och glada hälsningar vart hon kommer hemma i Jonstorp i nordvästra Skåne. Hon är en kändis i byn, och det tycker hon är roligt numera.

—Barnen på förskolan blir lite imponerade när de får syn på mig. Dagisfröknarna har berättat om mig så de vet vem jag är, berättar Ebba och fortsätter:

—Ibland när jag träffar mindre barn skojar jag och säger: ”Jag var på zoo en gång och där bet en krokodil av mina armar. Då ser de helt förskräckta ut”, säger hon och skrattar.

När Ebba var yngre tyckte hon det var jobbigt att folk frågade om hennes korta armar. Hon visste inte riktigt vad hon skulle svara och blev ibland sur och ledsen. I dag tycker hon det är kul att berätta, både i sin blogg ”Mitt liv som Ebba” och i sociala medier.

—Folk tycker att jag är duktig och gillar det jag gör. Jag får aldrig något hat på nätet. Det är ingen som vågar för jag är ganska tuff, det krävs mycket för att trycka ner mig, säger hon bestämt.

Läsa hela artikeln
13 juli 2016 05.00


David blev förlamad efter svensexan

David-Thulin[2]Efter en brottningsmatch på svensexan fick David ont i nacken. På bröllopsresan blev värken värre och när de kom hem gick han till naprapaten. Där förändrades hans och Kristinas liv för alltid…En bekymmerslös vardag, ett bra jobb och en härlig familj.

Så såg David Thulins liv ut fram till augusti 2009. Biljetterna till Las Vegas där han och hans älskade Kristina skulle gifta sig var bokade. Deras lilla treåriga dotter skulle vara väl omhändertagen hemma av mormor. Allt kändes perfekt!

Innan de åkte tog vännerna med David ut på en rejäl svensexa med bland annat sumobrottning på programmet. Iförda enorma dräkter tumlade de runt och försökte brotta ner varandra i en giganternas kamp. Det var där det hände.

– Jag minns att jag sprang med huvudet före rakt in i en kille som var mycket större än jag, berättar David som själv är en reslig man. Efter det fick jag ont i nacken, men inte mer än att kvällen fortsatte, och Kristina och jag åkte i väg på bröllopsresan någon vecka senare.

Men värken i nacken släppte inte utan blev bara värre. Så snart de kom hem från USA gick David till sin husläkare som rekommenderade honom en naprapat. Han bokade en tid en dag efter jobbet.

– Jag minns allting. Omedelbart när naprapaten knäckte till i nacken blev jag förlamad. Det gjorde inte ont, men jag kunde inte röra mig, berättar David.
8 juli 2015
Läsa hela artikeln


Marcus bröt nacken – blev tvillingpappa
Marcus tvillingar

För knappt sex år sedan förändrades allt för Marcus Johansson, 33, och Hanna Sundewall, 30, från Blomstermåla.

Marcus bröt nacken i en dykolycka och blev förlamad.

Men livet går vidare – och förra sommaren föddes tvillingarna Saga och Sigge.

– Det är bara en bonus att jag finns och jag är bara glad att jag får vara med och se mina barn växa upp.

Den 4 juli förra sommaren föddes Saga och Sigge. De två virvelvindarna är nu 9 månader gamla och håller föräldrarna Marcus och Hanna i schack.

När Hanna var i vecka åtta fick de beskedet att det var tvillingar som väntade.
Marcus berättar om sin omedelbara reaktion.

– Jag blev först snopen för jag tänkte på det praktiska. Fan, hur ska jag göra med bil och sådana grejer? Men sen har det bara varit positivt. Det är dubbel glädje, två friska barn, liksom!

Att få tvillingar omkullkastar livet för alla. För Marcus och Hanna lite extra.
På dagen fem år innan Saga och Sigge kom till världen hände nämligen en annan sak som förändrade allt.
11 april 2015
Läsa hela artikeln


Familjelycka mot alla odds
Marcus Johansson-1
Marcus Johansson halkade
på poolkanten och bröt nacken. I dag är han beroende av assistenter dygnet runt. Livet har förändrats, men inte livskvaliteten. Han är samma kille som tidigare, bara lite mer begränsad.

I somras växte familjen mot alla odds med tvillingarna Sigge och Saga.

Det råder bebislycka hemma hos Marcus Johansson och Hanna Sundewall i Blomstermåla.

Från att ha varit fyra utökades familjen i somras till sex personer vilket visserligen innebär dubbelt så mycket jobb, men framför allt dubbel lycka.

När vi kliver in i värmen tittar lilla Saga nyfiket och storögt på oss från mammas famn. Tvillingbrorsan Sigge, som sitter tryggt och skönt hos pappa, tar däremot ingen större notis om besökarna.

– De är väldigt olika. Hon är en kvällsmänniska och riktig myshöna som vill bli buren hela tiden. Han är morgonmänniska och vaknar vid fem varje morgon, berättar Hanna Sundewall.

När Hanna var i vecka åtta fick hon och Marcus veta att de väntade tvillingar. Reaktionen blev glädje, förvåning och samtidigt en gnutta oro för hur allt praktiskt skulle lösa sig.

Marcus barn från tidigare förhållande, Alice och Isac, tyckte det var toppen att de skulle få två syskon och av olika kön dessutom. De äldre syskonen fick också bestämma namnen på tvillingarna.
20 dec 2014
Läs hela artikeln


Kent vägrar knäckas av olyckan
Kent RevedalEn medtrafikants plötsliga u-sväng på Nockebybron och allt var förändrat. Färingsöbon och mc-föraren Kent Revedal, 45, blev handikappad. Men han vägrar vara bitter.

I SVT:s serie ”När livet vänder” får tittarna möta människor som råkat ut för det ofattbara, händelser som vänder upp och ner på allt. Programledaren Anja Kontor träffar personer som bland annat har tvingats leva med närståendes dödsfall, sexuella övergrepp, missbruk och hemlöshet.

En av dem är Kent Revedal i Troxhammar. Den 3 september 2010 var dagen som slog sönder allt för honom.

Vid 21-tiden på kvällen var han på väg hem från Nynäshamn där han just hade köpt upp ett företag. På Nockebybron var det som vanligt köer framför honom, men körfälten åt andra hållet var tomma ända ner till Drottningholm.

Han vickade ut hojen för att köra om.

– Men plötsligt ser jag hur en bil håller på att göra en u-sväng mitt på bron. Det var en stor bil, så den kom inte riktigt runt, utan blev stående på vägen. Jag tänkte att om jag kör in i den kommer jag inte att överleva, säger han.
19 april 2014
Läsa hela artikeln


Flera artiklar
Människor berättar om hur se skadade sig och hur livet blev efter skadan
Människor berättar om hur det är att leva med långvarig smärta