Forskning och botmedel – Ryggmärsskador

Eftersom det inte finns någon specifik behandling för ryggmärgsskada är forskning på området av stor vikt.

Forskningen på ryggmärgsskadeområdet är intensiv och framtida specifika behandlingar kan tänkas komma inom stamcellsfältet, transplantation av perifera nervgraft, tillväxtfaktorer och andra substanser som skyddar nervvävnaden vid skadetillfället. Läkemedel kan även tänkas komma som förbättrar möjligheten till regeneration för axoner, i den svårgenomträngliga ryggmärgsvävnaden.

forskareVid ryggmärgsskada är det inte ovanligt att den skadade, utöver funktionsnedsättning, smärta och andra symptom, även drabbas av krampartade muskelspasmer. Forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet kan nu förklara den mekanism som gör att dessa muskelspasmer uppstår.

De nya rönen, som publiceras i Journal of Neuroscience, utmanar traditionella teorier inom neurovetenskapen.

Så kallade monoaminer, som t.ex. dopamin och serotonin, är viktiga för ryggmärgens kontroll av muskelaktivitet och rörelsemönster. Normalt produceras monoaminerna i hjärnan, och man har hittills antagit att ryggmärgens nervceller inte kan producera dessa substanser. Den aktuella studien visar dock nu att en speciell celltyp i ryggmärgen (AADC-celler)  börjar producera monoaminer på ett okontrollerat sätt efter en ryggmärgsskada.

– Monoaminerna i ryggmärgen ökar retningen i motoriska nervceller, motorneuron.
Detta triggar i sin tur muskelaktiviteten i de kroppsdelar som är påverkade av skadan och leder till muskelspasmer, säger forskningsledaren Mengliang Zhang. Han är verksam både vid Neuronano Research Center på Lunds universitet och vid Köpenhamns universitet.

Spasmerna efter en ryggmärgsskada behandlas idag bland annat med läkemedlet baklofen, som dämpar de motoriska nervcellernas aktivitet.
Källa: Lunds universitet
Hela artikeln
Länk till artikeln Journal of Neuroscience


Forskning om ryggmärgsskador och forskning om stamceller kan reparera ryggmärg sker framför allt vid Karolinska institutet. Den får mycket internationell uppmärksamhet. Men lika viktig är klinisk forskning för att lösa nuvarande patienters vardagsproblem.

Forskning pågår både i Sverige och i andra länder för att hitta sätt att reparera skador i ryggmärgen.Vissa genombrott har gjorts under senare år. Experiment på råttor har visat att transplantering av stamceller kan återge motoriska och sensoriska funktioner efter en ryggmärgsskada. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan det finns en användbar behandling för människor.

Claes Hultling
1:25 min
Filmens deltagare Claes Hultling

När det gäller forskning kring ryggmärgsskador så ligger stamcellsforskningen framför allt vid Karolinska institutet långt framme och får mycket internationell uppmärksamhet. Man hoppas ju kunna få någon form av genombrott, för att på sikt kunna reparera eller laga ryggmärgen. Men jag tror att det kommer att ta många, många år innan man kommer dithän.

ryggmärgen Min önskan är att mer kraft och tid, och pengar och resurser läggs på klinisk forskning för att lösa de problem som engagerar den här patientkategorien idag. Vi ska inte glömma att det i världen tillkommer 150.000 nya ryggmärgsskador varje år: 12.000 i USA och 80.000 i Kina. Sedan har vi problemen med avföring, inkontinens och urinvägsinfektioner. Förhoppningsvis ser vi idag lite mer forskning kring dessa kliniska problem.

På bakteriologen här på Karolinska Universitetssjukhuset bedriver vi nu några forskningsprojekt vilka har som huvudsyfte att just identifiera möjligheter att minska antalet urinvägsinfektioner hos den här patientkategorin. Kan vi komma vidare där så har vi kommit långt.


Förlamade rör sig efter elstöt
Förlamning kan eventuellt botas. Forskare har genom elektrisk stimulering väckt nerver till liv och öppnat upp möjligheten att skapa nya nervförbindelser.

Utan operation har en amerikansk forskare lyckats få fem personer med ryggmärgsskador och förlamningar i underkroppen att röra benen.

I ett försök fick forskningspersonerna elektroder på den nedersta delen av ryggen. Med hjälp av elektrisk stimulering av ryggmärgen var det möjligt för dem att röra på benen som annars var totalförlamade.
10 nov – 2015
Källa; Illustrerad Vetenskap
Hela artikeln


EU-miljoner till innovativ behandling

Det är fullt upp för Bioarctic Neuroscience. Efter ny finansiering från EU planerar forskningsbolaget en klinisk studie med en kombinerad läkemedels- och medtechprodukt mot ryggmärgsskada.
tusenlappar
I mitten av januari tog forskningsbolaget Bioarctic Neuroscience emot sin första delbetalning från EU:s finansieringsprogram Horizon 2020. Totalt ska företaget få 60 miljoner kronor. Pengarna är ämnade för kliniska studier med en ny behandling mot komplett ryggmärgsskada, där ryggraden skadats i höjd med bröstkorgen.

Behandlingen består av en medicinteknisk produkt kombinerad med ett läkemedel. Produkten har visat lovande resultat i prekliniska studier men innan den kan testas hos människa måste läkemedelsverket godkänna två separata ansökningar – en för den medicintekniska delen och en för den aktiva substansen i produkten.

Gunilla Osswald

Gunilla Osswald

– Vi har erfarenhet av ansökningar för läkemedel sedan tidigare men att kombinera det med medicinteknik har varit en utmaning. Jag tror dock att ansökningarna kan skickas in under våren, säger företagets vd Gunilla Osswald

Exakt hur produkten ser ut kan Gunilla Osswald inte berätta men den består av ett biologiskt nedbrytbart material som täcks med tillväxtfaktorn FGF 1.

Förhoppningen är att de skadade nervcellerna ska regenereras och en viss del av funktionen återfås och förbättra patientens livskvalitet. En nerv från patientens ben placeras i den skadade delen av ryggraden tillsammans med produkten. Tekniken har tagits fram i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
2015-03-06
Källa: lifesciencesweden.se
Hela artikeln


Stamceller behandling av ryggmärgsskador
Stamceller är celler unspecialized, kan utvecklas till andra typer av celler i kroppen. I laboratoriemiljö, kan de förmås att bli organ eller vävnad-specifika celler.

I många delar av kroppen, stamceller arbete för att reparera skador på organ och vävnader, som delar kontinuerligt under organismens liv. Ryggmärgsskada, en ofta permanent handikappande tillstånd, har varit föremål för aktuell forskning mot utvecklingen av stamcellsterapi för behandling och i slutändan motverka effekterna av dessa skador.

37555325 - 3d illustration of viruses attacking nerve cells, concept for neurologic diseases, tumors and brain surgery.

Ryggmärgsskada oftast resulterar i försämrad kontroll och känsla i extremiteterna. Enligt Mayo Clinic, är skadan klassificeras som antingen fullständig, där alla sensoriska och motoriska funktionen är förlorad, eller ofullständig, där vissa sensoriska och motoriska funktioner kvarstår. Ryggmärgsskador kallas tetraplegi eller tetraplegi där stammen är armar, ben och bäckenorgan påverkas, eller paraplegi där benen, bäckenorgan och hela eller delar av stammen påverkas.traditionella behandlingar.

Traditionellt har det funnits något sätt att vända en ryggmärgsskada. Behandlingar har inkluderat läkemedel som ibland kan främja regenerering nervcell och förbättra funktionen i befintliga celler, och proteser till stöd i rörelse och kommunikation. Behandlingar fokuserar också på att förbättra styrka och hälsa genom kost och sjukgymnastik, och förhindra framtida skador, enligt Mayo Clinic.
2015-03-05
Källa: halsatips.com
Hela artikeln


Cyborgteknik ger hopp för ryggmärgsskadade
Forskare i Lausanne har med ett revolutionerande implantat lyckats koppla ihop nervtrådarna på ryggmärgsskadade råttor så att de kunnat gå igen. Hemligheten är ett nytt material som inte stöts bort av nervsystemet.

Science fiction-författare och Hollywood-producenter har länge fascinerats av tanken på att kunna skapa en så kallad cyborg – till hälften människa och till hälften maskin.

Cyborgteknik
Många försök har gjorts men framstegen har hittills stupat på att de hårda elektroder som forskarna fäst på nervsystemets mjuka yta har stötts bort av kroppen.

Nu rapporterar forskare vid Ecole Polytechnique Fédérale, EPFL, i schweiziska Lausanne i tidskriften Science att de för första gången lyckats utveckla ett sådant cyborg-implantat som innehåller avancerad elektronik men inte stöts bort av vårt nervsystem.

Implantatet har redan hjälpt ryggmärgsskadade råttor att gå igen.

– Vi kan med det här materialet ha löst den största utmaningen för nästa generations elektroniska implantat på ytan av nervsystemet, säger Stephanie Lacour vid EPFL till SvD. Det är hon som lett arbetet med att utveckla materialet.

De senaste åren har flera forskargrupper, bland annat en grupp vid EPFL, utfört laboratorieförsök där ryggmärgsskadade djur återfått rörlighet.

Det som bromsat utvecklingen är att de elektroder som kopplats till nervsystemet orsakat irritation och inflammation då de gnuggats mot ryggmärgen.

– Ryggmärgen är väldigt dynamisk – den sträcks ut och dras ihop – och vi behövde därför ta fram ett material som är extremt mjukt och elastiskt, säger Stephanie Lacour.
13 jan – 2015
Källa: Svd.se
Hela artikeln


 AKTUELL FORSKNING KRING RYGGMÄRGSSKADOR
ryggmargen
Källa: Läkartidningen


Långtidsuppföljning av ryggmärgsskadade personer med plastikopererade trycksår
10:10 min, 12 maj – 2016
Madde Stenius, proffs på sår och utbildningasansvarig på RSS,
föreläser i ämnet på vår FoU-dag, från november 2015.

Tiden läker inte alla trycksår men modern sårbehandling och kunskap kan göra det!
Boken finns att beställa här:
http://www.rehabstation.se/Rehabilite…


Energiomsättning vid ryggmärgsskada
10:48 min, 25 jan – 2016
Föreläsning av vår fysioterapeut Tobias Holmlund från
Rehab Station Stockholms FoU-dag, november 2015.

Forskningsprojektets övergripande syfte är att utöka kunskapen kring energiomsättning vid ryggmärgsskada.

Förhoppningen är att i framtiden kunna sammanföra resultaten från projektet med t.ex. modern kroppsnära teknik för att, på ett användarvänligt sätt, kunna individanpassa rekommendationer och överblick av individens egna energiomsättning.

Projektet är ett samarbete mellan Rehab Station Stockholm och Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm.


Åldrande och ryggmärgsskador – delaktighet i vardagslivet
9:28 min, 5 feb – 2016
Föreläsning från Rehab Station Stockholms FoU-dag 2015,
av filosofie doktor Ulrica Lundström, Luleå Tekniska Universitet.

Allt fler personer med en traumatisk ryggmärgsskada lever länge och åldras med sin skada. Ulrica har tittat på hur personer som åldras med ryggmärgsskada är delaktiga i vardagslivet; hon har även studerat hur sekundära medicinska komplikationer påverkar patientgruppens vardagliga aktiviteter.

Många av deltagarna i studien uttryckte att de med ökande antal skadeår, i allt större utsträckning än tidigare, behövde avstå från vissa aktiviteter för att orka med vardagen.

Studien visar på vikten av att erbjuda personer med en ryggmärgsskada livslång rehabilitering och att samhällsstödet behöver anpassas för att möta deras förändrade behov så de kan vara delaktiga i vardagslivet.

Ulricas 4 ledord:

Teamarbete – Vardagsbalans – Information – Samhällsstöd


Förebygga fall hos personer med ryggmärgsskada – hur ska vi tänka, vad kan vi göra?
10:40 min, 11 jan – 2016
Föreläsning från Rehab Stations FoU-dag i november 2015,
av Emelie Butler Forslund, doktorand vid KI.

Emelie forskar kring fallprevention hos personer med ryggmärgsskada. Forskningsprojektet syftar till att kartlägga och beskriva incidens och bidragande orsaker till fall och fallskador, samt att validera en skala för fallrädsla hos personer med traumatisk ryggmärgsskada som använder rullstol.


ReWalk – Gå igen: Argos Exoskelett Technology
2:20 min, 7 januari 2014
Ergo Medical Technologies uppdrag är att i grunden förändra hälso- och upplevelser av individer med ryggmärgsskador.

Den ReWalk ™ är resultatet av detta uppdrag. Det är en världsklass gångsystem som gör det möjligt för paraplegics att få gå in i deras dagliga liv igen. Kulminerade över ett decennium av forskning och utveckling, ReWalk representerar den första verkligt praktiska, verkliga världen, promenader lösning för personer med nedre extremiteterna funktionshinder.

Argo grundare Dr Amit GOFFRERING inspirerades att utveckla ReWalk exoskelett enheten på grund av sin egen personliga historia. Dr. GOFFRERING är förlamade och han grundade Argo 2001. Hans mål var att utveckla en produkt som skulle göra det möjligt personer med ryggmärgsskada att gå igen.

Under det senaste årtiondet har Argo vuxit från en liten forsknings- och utvecklings uppstart baserad i Israel till ett internationellt företag med huvudkontor i USA, Tyskland och Israel.

Argo har arbetat internationellt med ledande rehabiliteringscenter i testa och utveckla en rehabiliteringsmodell av ReWalk. Som ett resultat av dessa ansträngningar har Argo kunnat utveckla ReWalk Personal, nästa fas i exoskelett teknik endast avsedd för användning i vardagen.

Argos teknologi är ReWalk Personal avsedd för dagligt bruk. Lanserades 2012, är ReWalk Personal tillgängliga i hela Europa. I USA, är ReWalk rehabilitering som idag sköts i rehabiliteringskliniker och ReWalk Personal väntar FDA-godkännande.


Ryggmärgskadad lär sig att gå på Västdanskt center för ryggmärgskadade
1:01 min