Beslutet: Förlamade Jespers ansökan får nobben

Beslutet: Förlamade Jespers ansökan får nobben
FUB

BODEN Förlamade Jesper Eriksson får bara åtta timmar och 12 minuter per vecka i personlig assistans enligt Försäkringskassans regelverk. Därför avslås hans ansökan.”Vi måste följa den lagstiftning som gäller”, säger Kristina Åstrand, Försäkringskassan.

Föräldrarna Ann-Kristin och Ulf Eriksson och deras son Jesper som drabbades av en ryggmärgskada förra året har en ohållbar situation. De vill ha en dygnet runt bemanning med assistans och stödjer det med det läkarintyg som finns. I dag saknas sex timmar på dagen då han är helt själv. Bodens kommun har i avvaktan på Försäkringskassans prövning av den statliga assistansersättningen skött den personliga assistensen enligt LSS, Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade.

För att få den statliga assistansersättningen måste dock Jesper i sin dagliga livsföring ha hjälp med de grundläggande behoven mer än 20 timmar per vecka. Till behoven räknas att äta, dricka, sköta personlig hygien, klä på och av sig och kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen. I Försäkringskassans bedömning står bland annat att Jesper som är förlamad från bröstet kan sköta sin del av hushållsarbetet, allt ifrån att tvätta till att skura golv.

– Det ser ut som om han ska klara det själv. Det gör Jesper inte med den funktionsnedsättningen. Men om de grundläggande behoven inte överstiger tjugo timmar per vecka så görs ingen beräkning eller prövning av de andra personliga behoven som städa, diska, tvätta och så vidare, säger Kristina Åstrand, presstalesperson i individärenden för Försäkringskassans assistans.

Ingående kunskap om Jespers behov kan också bedömas som ett grundläggande hjälpbehov.

– Då måste hjälpen också kopplas till de andra beviljade grundläggande behoven. Tillsynen måste vara av kvalificerat slag och bestå av ett väldigt specifikt stöd som bara ett fåtal personer kan ge.

Man ska inte kunna klara sig själv överhuvudtaget?

– Ja, det är så. Lagen är stiftad på så vis att de personer som ska den statliga assistansersättningen från försäkringskassan är de personer som har de största hjälpbehoven och den absolut största problematiken.

I Jespers läkarintyg står: ”Patienten har ingen viljemässig motorik i benen och bålstabiliteten är nedsatt. Patienten har nedsatt funktion i armarna. Ingen viljemässig motorik i fingrarna, kan inte greppa föremål. Det behövs två personer vid ADL dygnet runt.” Försäkringskassan har utgått från samma läkarintyg och Bodens kommuns ADL-utredningar. ADL står för allmän daglig livsföring vilket betyder hur Jesper fungerar i sin vardag.

Ni gör inga egna utredningar?

– Vi gör även hembesök och träffar den sökande tillsammans med eventuella företrädare för att se hur det eventuella hjälpbehovet ser ut. När man tittar och gör bedömningen så väger man samman alla uppgifterna tillsammans. Men visst ADL-utredningen och det medicinska underlaget väger tungt.

Föräldrarna tycker sonen uppfyller det tyngsta hjälpbehovet?

– Ja, men vi har ju vår rättspraxis och våra domar som vi går efter från Högsta förvaltningsdomstolen och annat som styr hur vi gör beräkningar på de grundläggande behoven. Den rättspraxisen och de domarna är inte styrande på något sätt för kommunen. Kommunen bestämmer själva hur deras tillämpning ska se ut. Det kan nog leda till att vi gör olika bedömningar på det grundläggande hjälpbehovet.Hade den statliga assistansen inte sett ut som den gör med ett krav på 20 timmar då hade vi säkerligen bedömt Jespers totala behov till en annan omfattning än åtta timmar och 12 minuter.

Fangad-i-fattidom - 640x80-pixlar
Tags:

Share This Post

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.