Funktionsnedsatta britter: Assistans ger oss ett liv

FUB

I Storbritannien har personer med funktionsnedsättning fått kraftigt minskade möjligheter till personlig assistans efter finanskrisen 2009.

Brittiska handikappforskare varnar Sverige för att följa i deras fotspår.

Jag blir utskälld av en liten ljus fluffig terrier när jag stiger på hos Ellen, en ensamstående mamma utanför Manchester som inte vågar gå ut med sitt efternamn av rädsla att myndigheter ska bli arga och minska hennes 14-årige autistiske son Tyes assistansersättning som straff.

Förr var Tye livrädd för hundar och vågade därför inte besöka sina morföräldrar som hade två, nu klappar han vant hunden och undrar om det är dags för en hundpromenad. Tye kunde inte gå på toa förrän han var nio och inte prata så folk förstod förrän han var 11. Men tack vare assistenter, specialskola och sin mamma som utbildat sig till specialpedagog så kan han numer ge intervjuer utan problem.

– Jag gillar att skapa i modellera, leka med hunden, bygga med lego, spela datorspel och sporta, berättar Tye.

För att han ska kunna komma ut till olika aktiviteter efter skolan så kommer den personliga assistenten Jenny och hjälper till några timmar i veckan.

– Det vore sorgligt om Jenny inte skulle komma mer, tycker Tye.

Nu har dock hans mamma Ellen sett till att de har ett domstolsbeslut på att han har rätt till några timmar assistans i veckan tills han fyller 18, för motsvarande knappt 3000 kronor i månaden.

Kommunen vägrade familjen all hjälp först. De ansåg att Ellen som ensamstående mamma skulle klara Tye själv trots att han sällan sov, hade svårt att kommunicera med andra och att hon hade ett heltidsjobb att sköta och dessutom måste finnas lite för hans ett år äldre syster.

– Hade jag inte lyckats tvinga fram personlig assistans så hade han inte varit samma barn idag, som nu har en chans att leva ett ganska normalt liv med stöd som vuxen, säger Ellen.

Hon har kämpat så otroligt hårt för Tye mot myndigheterna, som så många andra föräldrar med funktionsnedsatta barn där kommuner som är hårt pressade ekonomiskt avslår ansökningar om assistans trots att lagen ger föräldrarna rätt. Jag berättar för henne om svenska föräldrar som är väldigt oroade över den nya LSS-utredningen där det föreslås att den statligt betalda assistansen till barn ska tas över av kommunerna och bli ett nytt bredare stöd.

– Svenska föräldrar till barn med funktionsnedsättning har anledning att känna oro, anser Ellen. Det är som ett postkodlotteri här i Storbritannien där allt handlar om man har tur att bo i en kommun där funktionsnedsatta barn får den hjälp de har rätt till enligt lagen eller inte. Då tvingas familjen flytta om de kan.

I Storbritannien har statliga öronmärkta assistanspengar gått in i kommunernas allmänna budget och när den ska minskas med tiotals procent i finanskrisens spår så har funktionsnedsatta drabbats särskilt hårt. Det visar flera studier enligt handikappforskaren professor Tom Shakespeare vid London School of Hygiene and Tropical Medicine som varit huvudförfattare för en WHO-rapport om funktionshinder.

– Kommunerna kan inte lägga ned förskolor, det blir för stora protester, men att hela tiden minska på assistansersättningen till tiotusentals familjer, det märker inte allmänheten, anser professor Tom Shakespeare.

Funktionsnedsatta som fuskar med sin assistansersättning tas ofta upp av brittisk press. Att de lever i sus och dus i Benidorm på skattebetalarnas bekostnad, fast statliga utredningar visar att fusket bara är 0,2 procent, mindre än summan pengar som inte hämtas ut, eller administrativa fel från myndigheternas sida. Hatbrotten mot funktionsnedsatta har ökat kraftigt, sannolikt närda av mediebilden.

FN:s rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter kritiserade härom månaden brittiska regeringen hårt för de katastrofala neddragningarna av stöd till fattiga där funktionshindrade är en väldigt stor grupp.

2017 konstaterade FN-kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning att Storbritannien systematiskt bryter mot FN-konventionen man skrivit på, att funktionsnedsatta ska har rätt att leva självständiga liv och kunna delta i samhället. Brittiska regeringen försvarar sig med att man satsar 50 miljarder pund på funktionsnedsatta, mer än någonsin och att kritiken är orättvis.

– Ingen funktionsnedsatt jag känner lever ett lätt liv. Våra liv är svåra och pengarna vi får, ursäkta det här är känslosamt för mig (hans röst bryts), för att klara kostnader för personlig assistans är nödvändiga för att kunna leva goda liv, säger professor Tom Shakespeare, som använder rullstol på grund av dvärgväxt och har behövt personlig assistans tidigare.

Han tvingas ofta förklara varför funktionsnedsatta inte är några glidare och skattesnyltare som många britter tror och att personlig assistans för många är helt avgörande om man inte bara vill överleva utan leva.

Efter vad som hänt i Storbritannien när kommuner tagit över statens ansvar för personlig assistans, så varnar han för konsekvenserna av den svenska LSS-utredningens förslag att göra just så för barn och personer med psykiska funktionshinder i Sverige.

Om LSS-utredningens förslag genomförs, så bedömer professor Tom Shakespeare att det riskerar att leda till att fler funktionsnedsatta i barn i Sverige tvingas bo på institution, få sämre hälsa och ökad isolering.

På Sheffields universitet träffar jag två andra handikappforskare och professorer. Forskning visar att självmorden ökat bland brittiska personer med funktionshinder efter att bidragen dragits ned dramatiskt. Arbetslöshet och fattigdom ökar också. Sex av tio av föräldrar med funktionsnedsatta barn tar antidepressiv medicin, enligt professor Katherine Runswick-Cole.

– Många föräldrar önskar att deras funktionsnedsatta barn ska dö före dem, eftersom det inte kommer att finnas någon som skyddar dem sen, enligt professor Katherine Runswick-Cole. Det verkar dessutom som att kommuner för att slippa kostnader för personlig assistans driver funktionsnedsatta mot vårdinstitutioner som betalas med den statliga sjukvårdsbudgeten NHS istället.

Kommunföreträdare försvarar sig med att de är mycket engagerade i att få personer med funktionshinder att bli inkluderade i samhället och att de står för majoriteten av stöd och omsorg, vård från statliga NHS är bara en liten del.

Den brittiska åtstramningspolitiken efter finanskrisen 2009 har ju dessutom haft uppbackning av politiska partier från höger till vänster. Skattepengar behövde väl sparas in på alla områden?

 – Det blir inga besparingar, menar professorskollegan Dan Goodley. Om personlig assistans dras in så kan inte längre föräldrar med funktionsnedsatta barn jobba och betala skatt. De riskerar dessutom att gå in i väggen och både de och barnen får sämre hälsa vilket kostar samhället mer i det långa loppet.

– De är människor och finns. Ni måste se efter dem. Alla vill att deras bebisar ska överleva, men vad vitsen är att rädda barn med avancerad vård, om samhället inte sedan är beredda att ge dem ett värdigt liv, undrar Ellen utanför Manchester.

Fangad-i-fattidom - 640x80-pixlar
Tags:

Share This Post

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.