Inte konstigt att psykisk ohälsa ökar hos äldre

Inte konstigt att psykisk ohälsa ökar hos äldre
FUB

Häromveckan kom en rapport från Äldrecentrum, som visar att 30 procent av äldre över 65 år lider av psykisk ohälsa.

Ättestupa var en gammal nordisk metod att göra sig av med gamla när de inte orkade bidra till försörjningen. De kastade sig utför eller slängdes utför ett stup. Dagens ättestupa innebär att man skickas hem efter sjukdom, isoleras och går ner sig i depression och dör.

Jag har sett hur oro, rädsla och allmän otrygghet påverkar den gamlas psykiska tillstånd

”Valfrihet” är ett begrepp kopplat till välfärden. Det innebär att man ska kunna välja mellan offentlig och privat omsorg. Brukaren däremot har ingen valfrihet att välja att bo hemma eller med gemenskap.

Att den psykiska ohälsan ökar anser jag inte är ett dugg konstigt efter att under ett par månader ha följt en gammal människa i min närhet genom vårdapparaten, kommunalt korttidsboende, myndighetsbeslut och hemtjänst efter ett lårbensbrott. Jag har sett hur oro, rädsla och allmän otrygghet påverkar den gamlas psykiska tillstånd.

• Barn får bygga relationer under inskolning på förskolan i 14 dagar. Personalen på avdelningen är ett fåtal personer. Är man funktionshindrad kan man beviljas personlig assistans, också ett färre antal personer. Men en äldre sårbar funktionshindrad person skickas hem och konfronteras med 14 – 15 nya personer under en tvåveckorsperiod. I ett extremfall mötte den gamle 71 olika undersköterskor under en sexmånadsperiod.

• Stressen av alla besök kan göra att den gamla till slut gör sken av att klara saker som man inte klarar för att slippa dem. Med följd att det allmänna hälsotillståndet förvärras. Allt sittande utan rörelse orsakar svullnad i fötterna. Personal har inte tid att träna med gåbord. Trycksår läks inte utan förvärras i hemmiljön. Man slutar dricka vatten, vilket sjukhuspersonalen tjatat om, för att slippa gå på toaletten.

• Boendeanpassningen görs efter att den gamla kommit hem. Finns inte en chans att rulla in i badrummet med rullstolen som på korttidsboendet. Trappan har ingen ramp så den gamla är inlåst i hemmet. Är det rimligt att en gammal människa van att jobba och vistas utomhus ska bli instängd i sitt eget hus?

• Nattpatrullen kommer kl 02.30. När min anhöriga vaknar står en lång främmande man över sängen och frågar om hen vill ha hjälp att göra sina behov.

• Stressen gör att den gamla reser sig och glömmer att låsa rullstolen, faller, får en lättare hjärnskakning. Fallrisken är stor. Är det konstigt att köerna till ortopedin ökar om de gamla skickas hem med 15 – 30 min hemtjänst 6 -8 gånger om dagen?

• ”Snälla, du måste skaffa mig en plats på särskilt boende” säger den gamla till biståndshandläggaren. Men kommunen prioriterar dementa. Den gamla drömmer mardrömmar inför hemgång. Och frågar personal ”hur ska man bära sig åt för att bli dement?” Ska vi behandla en rörelsehindrad, nästan blind och döv person som har ett par år till 100 på det viset?

Det är brist på boenden och brist på undersköterskor. Om anhöriga våndas över de gamlas situation – hur mår då personalen? Arbetsmiljön är både psykiskt och fysiskt påfrestande i hemtjänsten. Att anhöriga går i väggen när de både ska sköta sina jobb och samtidigt kompensera för den otrygghet de gamla känner förvånar inte heller.

En hållbar utveckling – social och ekonomisk – kan inte bara gälla barnen. Den måste också omfatta våra gamla. Begreppet valfrihet måste omvärderas med fokus på den gamlas trygghet. Dagens äldreomsorg med isolering i hemmet bidrar till psykisk ohälsa. Det är dags att avskaffa den moderna ättestupan.

Laila Edholm

Medlem i Socialdemokraterna och S-kvinnor

Fangad-i-fattidom - 640x80-pixlar
Tags:

Share This Post

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.