tisdag, 25 september 2018

Reformer kan rädda LSS, reglerna för när anhöriga får vara assistenter skärpas, då mycket av dagens fusk sker där.

Reformer kan rädda LSS, reglerna för när anhöriga får vara assistenter skärpas, då mycket av dagens fusk sker där.
FUB

Förra veckans upprörda reaktioner på Socialdemokraternas prioritering av några extra dagars föräldraledighet framför LSS-assistans åt funktionsnedsatta barn var välförtjänta. Men det ska inte förnekas att det likväl finns problem med LSS som måste hanteras.

Handläggare på Försäkringskassan måste när de prövar om ansökningar om personlig assistans ska beviljas ta ställning till om levnadsvillkoren hos de sökande innebär att leva som andra. Enligt en rapport av Försäkringskassan finns det dock en gråzon i bedömningen där handläggare av förståeliga skäl upplever det som svårt att ta ställning och, som en handläggare formulerade det, ”att gå och sätta stopp och säga, ‘det här är att leva som andra’. Jag tror att vi har tappat det litegrann på vägen”.

Ibland kan det röra sig om absurd assistans som beviljas. I en intervju med Expressen berättar nationalekonomen Micael Kallin som har studerat frågan närmre att ”allt kan ingå i ersättningen. Har du en villa i Stockholm och har rätt att få gräsmattan klippt, kan du också få hjälp med huset på landet eller om du har ett hus i Portugal”.

Socialdemokraterna gjorde ett misstag genom att hantera frågan respektlöst. Istället för att reformera systemet som sådant så att det blir rättvist för alla gav man nya direktiv till Försäkringskassan som ledde till de uppmärksammade fall där barn som behöver hjälp för att ens kunna andas eller äta inte längre fick assistans då det plötsligt inte längre räknades som grundläggande behov. De som är som mest utsatta nekades assistans, samtidigt som andra kan få sin gräsmatta klippt utomlands.

LSS har kallats för ett slukhål i budgeten. Det är inte svårt att förstå varför. Kostnaden ligger nu på 30 miljarder kronor om året och förväntas att så småningom fördubblas. 1994 var kostnaden endast 2,4 miljarder kronor. Den nuvarande nivån är dubbelt så hög som i övriga nordiska länder och fyra gånger högre än EU-genomsnittet. Det rör sig om ohållbart skenande kostnader – som egentligen inte behöver vara så höga som de blivit. De orimligt höga kostnaderna måste också ses i samband med att det förekommer mycket fusk och bedrägerier som utnyttjar lagstiftningen.

Kombinationen av slöseri och fusk leder till att stora summor pengar hamnar fel, istället för att hjälpa de som egentligen behöver assistansen. Att kritisera felaktigheterna i systemet är känsligt, eftersom kritiken kan slå fel och uppfattas som motstånd mot LSS-assistans som sådan. LSS-assistans ska givetvis inte stoppas – men hur kan LSS-assistans bedrivas på ett hållbart sätt?

Genom att sätta stopp för det utbredda fusket och bedrägerierna, att våga neka assistans där den inte bör beviljas, och att reformera systemet så det blir ekonomiskt hållbart. Bland annat borde reglerna för när anhöriga får vara assistenter skärpas, då mycket av dagens fusk sker där. Trots kritiken mot flera kommuners planerade gruppboenden – i vissa fall vuxenboenden, i andra för barn – så kan det dock finnas fördelar då de inte bara sparar pengar utan även faktiskt höjer livskvaliteten för vissa personer med assistansbehov.

Att det behövs någon form av uppstramning är uppenbart. Oavsett hur regeringskonstellationen kommer att se ut efter valet så måste LSS reformeras – så att de som verkligen behöver assistans får det.
källa: nwt.se

Fangad-i-fattidom - 640x80-pixlar
Tags:

Share This Post

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: