Regeringens funktionshinderspolitik: hur gick det sen?

Regeringens funktionshinderspolitik: hur gick det sen?
FUB

Enligt Sveriges nationella funktionshinderspolitik ska alla känna sig delaktiga i samhället oavsett funktionsvariation, men trots det släpar många av landets kulturaktörer efter.

Arbetet med att öka tillgängligheten för personer med funktionsvariationer går framåt, men det går alldeles för långsamt, tycker Isac Lagerman Lindblom som är rullstolsburen.

– Tillgängligheten har de senaste åren inte blivit bättre. Man har pratat mycket men ingenting blir gjort, säger Isac Lagerman Lindblom. 
 
Isac Lagerman Lindblom älskar musik och går ofta på konserter och andra kulturevenemang, men långt ifrån alla dörrar står öppna, berättar han.

– En situation jag kommer ihåg är när jag skulle gå på Gröna Lund. Vi i rullstolar nekades att komma upp på Eclipse eftersom kändisar stod däruppe. Då var vi tvungna att åka hem eftersom vi inte fick sitta i publiken med våra rullstolar. 

Och det här är bara ett av flera tillfällen då Isac Lagerman Lindblom, på grund av bristande tillgänglighet, inte har kunnat delta i olika evenemang. Klubbar och konsertlokaler är i regel mycket otillgängliga då de ofta ligger i källarlokaler där det är svårt och ibland omöjligt att ta sig ner med rullstol. 

– Ibland upplever jag att man inte har tänkt till när det till exempel gäller dörrar som inte är tillräckligt breda för min elrullstol.

Man måste reflektera över sin publik

2011 fick Statens kulturråd, och ett flertal andra statliga myndigheter, i uppdrag av regeringen att verka för att människor med funktionsvariationer blir fullt delaktiga i samhället. Regeringens funktionshinderspolitik skulle få fäste i kulturen och det har bland annat inneburit att kraven på tillgänglighetsanpassning har skärpts för de som ansöker om pengar från Statens Kulturråd, det berättar enhetschef Lotta Biörnstad. 
 
– Vi frågar alltid efter hur verksamheter jobbar med tillgänglighetsfrågor. Vi informerar om hur man kan göra, allt från hur man gör sin webb tillgänglig, hur man informerar om ett evenemang är tillgängligt eller inte, och vi har olika checklistor för hur man gör en handlingsplan. Vi jobbar både med information och med våra bidrag, säger Lotta Biörnstad. 

Enligt Lotta Biörnstad har medvetenheten om tillgänglighet ökat de senaste åren. Men hur kommer det sig då att Isac Lagerman Lindblom fortfarande upplever att vissa dörrar är stängda? Enligt Lotta Biörnstad är ett av de största problemen brist på kunskap, och fördomar om vem som vill ta del av kultur. 

– Man kan vara oerhört kulturintresserad och sitta i rullstol, eller ha svårt för höga ljud, vara allergisk eller ha en hörselskada. En funktionsnedsättning kan se ut på så många olika sätt. Man måste reflektera över sin publik. Det handlar inte bara om kunskap utan också om fantasi och inlevelseförmåga.

Samarbeten mellan kulturaktörer och funktionshindrade behövs

Och för Isac Lagerman Lindblom är det rätt enkelt. Mer kunskap behövs och den hittar man hos de som själva har erfarenhet av att ha en funktionsnedsättning. 
 
– Det behövs ett tydligt samarbete mellan aktörer och de funktionshindrade. Se till att de med funktionsvariationer får vara med i planeringen av kulturevenemang. Så ökar vi kompetensen, säger Isac Lagerman Lindblom.
Källa; svr.se

Fangad-i-fattidom - 640x80-pixlar
Tags:

Share This Post

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.