Unga med funktionshinder nätmobbas dubbelt så ofta

Unga med funktionshinder nätmobbas dubbelt så ofta
FUB

Unga som utsätts för trakasserier på nätet och skolmobbning har oftare psykisk ohälsa. Mest drabbade är elever med funktionshinder, som utsätts för mobbning och nättrakasserier dubbelt så ofta som andra enligt en ny avhandling.

Att det finns ett samband mellan mobbning och nättrakasserier och psykisk ohälsa är känt sedan tidigare forskning. 

Maria Fridh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och läkare med folkhälsoinriktning i Region Skåne, har tittat närmare på ämnet i sin avhandling.

Att det finns ett samband mellan mobbning och nättrakasserier och psykisk ohälsa är känt sedan tidigare forskning.

Maria Fridh, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och läkare med folkhälsoinriktning i Region Skåne, har tittat närmare på ämnet i sin avhandling.

– Mobbning och nätmobbning är ett samhällsfenomen som alla kan relatera till på ett eller annat sätt, säger Maria Fridh. Det ställer till det för många unga och kan få långsiktiga konsekvenser för dem som drabbas. Psykisk ohälsa hos unga är ett stort och reellt problem som man bland annat möter i skolvärlden och inom vården.

När Maria Fridh påbörjat arbetet med avhandlingen jobbade hon en tid inom barn- och ungdomspsykiatrin.

– Påfallande många barn var utsatta för mobbning, både i skolan och på nätet. Jag mötte också många med självskadebeteende. De patientmötena gjorde siffrorna mer levande för mig, och avhandlingsarbetet än mer angeläget.

Avhandlingen bygger på flera tusen enkätsvar från skolelever och unga vuxna i Region Skånes folkhälsoenkäter, som Maria Fridh varit med om att utforma. Den är baserad på statistiska analyser och säger inget om orsakerna till sambanden.

Resultaten visar bland annat att elever med funktionsnedsättning utsätts för mobbning och nättrakasserier ungefär dubbelt så ofta som elever utan funktionsnedsättning. Ohälsa i form av psykiska eller kroppsliga besvär var också dubbelt så vanligt bland funktionshindrade elever. Man tittade bland annat på ADHD/ADD, svår synnedsättning, hörselnedsättning, dyslexi och rörelsehinder.

–Allra mest utsatta för mobbning och psykisk ohälsa var elever med ADHD/ADD, berättar Maria Fridh.

– Det var också slående att ohälsan hos mobbade elever med funktionshinder uttryckte sig olika hos pojkar och flickor. Pojkarna hade främst fysiska symtom, som ont i huvudet, ont i magen eller yrsel. Flickorna rapporterade framför allt om psykiska symtom som oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Flickor är generellt mer drabbade än pojkar av nättrakasserier, enligt avhandlingen, och sambandet mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa var tydligt. Det var starkare när det handlade om upprepade trakasserier, men sågs också när det gällde unga som endast blivit nättrakasserade en enda gång det senaste året.

– Det var lite oväntat, men kanske inte förvånande egentligen, säger Maria Fridh. Att hängas ut på nätet kan sätta djupa spår eftersom förövaren kan vara anonym. Det kränkande materialet når blixtsnabbt en stor publik, och finns sedan kvar permanent på nätet. Skadan är skedd och det går inte riktigt att försvara sig mot denna form av övergrepp.

Det kan vara viktigt att ställa frågor om nätmobbning när man möter unga med självskadebeteende.
Att ha lätt för att prata med vänner och föräldrar, var en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa enligt avhandlingen.

– Det verkade som om bra relationer var mer skyddande för nättrakasserade pojkar än för flickor, berättar Maria Fridh.

Hos äldre elever med psykisk ohälsa sågs också ett tydligt samband mellan självskadebeteende och att ha varit inblandad i nätmobbning. Det gällde både offer och mobbare.

– Sambandet var allra starkast för dem som varit både mobbare och offer, berättar Maria Fridh. Bland dem hade mer än hälften av flickorna och drygt var femte pojke skadat sig själva. Minst tydligt var sambandet hos pojkar som enbart mobbat andra på nätet.

– Sambandet mellan nätmobbning och självskadebeteende bland unga som mår dåligt kan vara bra att känna till inom både vården och skolhälsovården, säger Maria Fridh. Det kan vara viktigt att ställa frågor om nätmobbning när man möter unga med självskadebeteende.

Egentligen hade Maria Fridh tänkt bli ögonläkare, berättar hon. Men nu utbildar hon sig till specialist i socialmedicin.

– Jag kände att jag ville arbeta med ett bredare perspektiv på hälsa. Socialmedicin är den enda läkarspecialiteten med ett tydligt befolkningsperspektiv, där man bland annat tittar på hur hälsan påverkas av olika levnadsförhållanden.

– Som läkare i socialmedicin skulle jag vilja ha en inriktning mot ”samhällspsykiatri” med kontaktytor mot skola och samhälle, och kombinera helikopterperspektivet med ett individperspektiv genom patientmöten.

Vad skulle du vilja gå vidare med utifrån din avhandling?

– Jag vill titta mer på nättrakasserier i relation till olika funktionsnedsättningar. Många med neuropsykiatriska problem som asperger och ADHD har svårigheter med sociala spelregler och koder, vilket kan öka risken både för att bli utsatt för trakasserier och för att själv omedvetet göra övertramp. Det kan vara så att de barnen behöver mer uppbackning i skolan kring sociala relationer, inklusive nätet och sociala medier, säger Maria Fridh.

Detta är något som bland andra Riksföreningen Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, har uppmärksammat i projektet Nätkoll. Enligt organisationen är unga med ADHD och Aspergers syndrom oftare och längre på nätet än jämnåriga utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och var tredje ung med de diagnoserna har blivit mobbad på nätet eller via mobilen, men varannan har också fått en vän genom nätet som de fortsatt att ha kontakt med.

Maria Fridh betonar också att man inte ska glömma fördelarna med nätet.

– Bland annat kan människor med gemensamma intressen, eller som har likartade problem, knyta kontakter och hitta en fin gemenskap där.

Avhandlingen ”Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden” lades fram vid Lunds universitet.

Fakta.Avhandling om mobbning och psykisk hälsa
Avhandlingen innehåller fyra delstudier som bygger på enkätsvar från folkhälsoenkäterna i Skåne 2008, 2012 och 2016. Enkätsvar från mellan 5.900 och 8.500 unga eller unga vuxna har inkluderats, beroende på delstudie.

Svaren har justerats för sociodemografiska faktorer (till exempel födelseland och föräldrars yrke), livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, narkotika) och psykosociala faktorer (ensamhet, kommunikationen med föräldrarna, studiesvårigheter etcetera).

Fakta.Unga och psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa hos barn och unga mellan 10 och 17 år har ökat med över 100 procent på tio år, enligt en rapport från Socialstyrelsen i december förra året. För unga vuxna mellan 18 och 24 år är ökningen närmare 70 procent, enligt rapporten. Den enskilt största gruppen är kvinnor mellan 18 och 24 år.

Andelen som behandlas med läkemedel efter att ha blivit sjuka har dock varit oförändrad.

Enligt Socialstyrelsens rapport finns inga säkra svar på varför psykisk ohälsa bland unga ökat. Det kan delvis ha att göra med ökad medvetenhet och med att fler vågar berätta, men det kan också ha att göra med ungas livsvillkor, tror utredarna.

I början av sommaren 2018 kom föreningen Mind med kunskapsöversikten ”Unga mår allt sämre – eller?”. Mind vill nyansera debatten om ungas psykiska hälsa och framhåller att även om ungas psykiska ohälsa är ett av våra främsta folkhälsoproblem, har förekomsten av allvarligare psykisk ohälsa inte ökat under det senaste decenniet.

Även Mind menar att förändringar i ungas livsvillkor delvis kan ligga bakom den rapporterade ökningen av psykisk ohälsa, som i skolan och på arbetsmarknaden, ökad digitalisering och nätmobbning. De ungas känslor och upplevelser kan då ofta handla om sunda reaktioner, framhåller Mind, som föreslår att man ska undvika att sjukförklara i onödan och ge unga bättre färdigheter att hantera livet, men samtidigt att man också ska ge bättre och snabbare vård till utsatta unga.

 

Fangad-i-fattidom - 640x80-pixlar
Tags:

Share This Post

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.