Prognos – Ryggmärgsskada

Förlamning och förlust av känsla av del av kroppen är vanliga. Detta inkluderar total förlamning eller domningar och varierande grad av rörelse eller känselförlust. Död är möjligt, särskilt om det är förlamning av andningsmusklerna.

Hur väl det går för en person som skadat ryggmärgen beror på graden av skada. Skador högt upp i ryggraden resulterar i mer omfattande funktionshinder än skador lågt ner i ryggraden.

Återvinning av en viss rörelse eller känsla inom 1 vecka betyder oftast att personen har en god chans att återhämta sig till mer funktion, även om detta kan ta 6 månader eller mer. Förluster som kvarstår efter 6 månader är mer sannolikt att vara permanent.

  • Rutinmässig tarmvård tar ofta en timme eller mer på en daglig basis.
  • En majoritet av personer med ryggmärgsskada måste utföra urinblåsan kateterisering.
  • Ändringar av personens livsmiljö krävs ofta.

”De flesta personer med ryggmärgsskada är rullstolsburna eller sängbundna, eller har nedsatt rörlighet som kräver en mängd olika hjälpmedel”.

1.Förlamad

Strax efter skadan är det normalt att sinnesstämningen sjunker. I början kan det förekomma allvarlig depression, men symtomen lindras ofta inom några veckor efter skadans uppkomst. Depressionen behandlas med läkemedel; dessutom är grupparbete med den skadade personen och hans/hennes anhöriga viktigt. Det kan också behövas regelbundna besök hos en psykiater, psykolog, psykiatrisk sjukskötare eller stödperson.

Stödpersonen erbjuder ryggmärgspatienten och de anhöriga en möjlighet att tala med någon som har råkat ut för samma skada i olika skeden av livet.

Psykisk kris
Strax efter skadan är det normalt att sinnesstämningen sjunker. I början kan det förekomma allvarlig depression, men symtomen lindras ofta inom några veckor efter skadans uppkomst. Depressionen behandlas med läkemedel; dessutom är grupparbete med den skadade personen och hans/hennes anhöriga viktigt. Det kan också behövas regelbundna besök hos en psykiater, psykolog, psykiatrisk sjukskötare eller stödperson.

Stödpersonen erbjuder ryggmärgspatienten och de anhöriga en möjlighet att tala med någon som har råkat ut för samma skada i olika skeden av livet. Man får uppgifter om stödpersoner på den egna orten.

Omedelbar rehabilitering efter akutskedet
Med rehabiliteringen strävar man efter en så självständig funktions- och rörelseförmåga som möjligt. Målen ställs upp och lägesbedömningen görs av en multiprofessionell arbetsgrupp tillsammans med patienten. En läkare som är insatt i och har erfarenhet av ryggmärgsskademedicin har huvudansvaret för rehabiliteringen. Stödpersonen är en viktig medlem i arbetsgruppen under den omedelbara rehabiliteringen och uppföljningen.

Rörlighet
Rörelseövningar inleds så fort allmäntillståndet tillåter det. Gångövningarna kan påbörjas i bassäng med hjälp av sele, med simulator eller på gångmatta. Man kan också kombinera övningarna med elektrisk stimulation för att öka muskelstyrkan i benen.

arbets rehabiliteringFör patienter med partiell ryggmärgsskada kan funktionell elektrisk stimulation tillsammans med delvis viktavlastad gång på gångmatta göra att patientens gång utvecklas snabbare.

Övning i att handskas med elektriska och manuella rullstolar inne och ute gör det lättare att röra sig självständigt.
– Hjälpmedel och förändringar i bostaden
– Hjälpmedel har stor betydelse för rehabiliteringen, självständigheten och livskvaliteten och för att förebygga komplikationer. –
– Hjälpmedlen ska motsvara behovet enligt den aktuella funktionsförmågan. Till exempel en motoriserad säng och specialmadrass behövs om den skadade inte kan ändra ställning självständigt.

En rullstol ska väljas med omsorg så man uppnår bästa möjliga rörelse- och funktionsförmåga. Också vid andra hjälpmedelslösningar bör man beakta att funktionsförmågan förändras och se till:
Livslång uppföljning och behandling

Den kommunala hälso- och sjukvården har ansvar för behandling och rehabilitering av ryggmärgsskadade.

En förutsättning för rehabilitering av svårt handikappade är att patienten enligt lagen om handikappstöd får förhöjt eller maximalt handikappstöd, eller att en pensionerad klient får förhöjt eller maximalt vårdstöd.

Yrkesinriktad rehabilitering
Behovet av yrkesinriktad rehabilitering fastställs så snart som möjligt efter skadan. Om det inte är möjligt för patienten att återgå till sitt arbete ska han/hon få de lagstadgade förmåner som han/hon har rätt till (sjukdagpeng och pension, arbetspension och olycksfallspension).

rehabiliteringTjänster för handikappade
Lagen om tjänster och stödåtgärder vid handikapp från år 1988 fastslår och stöder den ryggmärgsskadades rätt att på grund av sitt handikapp få tjänster av sin hemkommun som behövs speciellt för att klara sig i vardagen och röra sig.

Livskvalitet
Trots de begränsningar som en ryggmärgsskada medför klarar många handikappade sig bra efter det första skedet och lever ett självständigt liv. Sena symtom och komplikationer som hör till en ryggmärgsskada, som funktionsstörningar i blåsan och tarmen, hudskador, stela muskler och förändrad sexualitet, påverkar livskvaliteten. Man bör satsa på att sköta dessa störningar optimalt, så att de påverkar livskvaliteten så litet som möjligt.

Fakta
• Män mellan 16 och 30 år är en riskgrupp; de får en ryggmärgsskada oftast i samband med trafikolyckor.
• Äldre personer skadas ofta vid olika slags fallolyckor.
• Cirka 250 personer drabbas årligen av ryggmärgsskada

• Ryggmärgen är den del av det centrala nervssystemet som möjliggör kommunikation mellan hjärnan och    andra kroppsdelar.
• Hur allvarlig ryggmärgsskadan är beror på var skadan sitter
• Sjukgymnastik är en viktig del av behandlingen.


Är vi nära att kunna reparera ryggmärgsskador ?
3:29 min, 4 apr – 2014
Vissa skador kan vi fixa, och vissa har vi helt enkelt inte tekniken för att åtgärda. En av de vanligaste svåraste skador innebära ryggmärgen, men Trace förklarar hur vetenskap kan vara nära att hitta ett sätt att reparera nerver i ryggraden!


Prognos
14:21 min
En nära och emotionell dokumentär med Scott Fedor som lider efter en förödande ryggmärgsskada.